Om BESTA
Som stöd vid de centrala avtalsförhandlingarna och i den lokala lönebildningsprocessen har parterna bland annat partsgemensam lönestatistik. Lönestatistiken ska ge kunskap om vilka olika slag av arbetsuppgifter som finns i staten och hur lönerna för dessa arbetsuppgifter ser ut. Statistiken möjliggör också löneanalyser av olika slag. Den partsgemensamma lönestatistiken inom det statliga avtalsområdet baserar sig på klassificeringssystemet BESTA, befattningsgruppering för statistik i staten.
Uppdaterad: 2024-05-13
BESTA – ett klassificeringssystem
BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifterna för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet.
BESTA-systemet ska
- vara centrala parters indelningsgrund av lönestatistik för staten,
- ha hög tillförlitlighet,
- vara lätt att använda,
- kunna anpassas till lokal användning (genom att BESTA-koden går att komplettera utan att enhetligheten går förlorad),
- vara möjligt att översätta till Svensk standard för yrkesklassificering, SSYK,
- kunna samordnas med den kodning i kompetenskategorier (lednings-, kärn- och stödkompetens) som myndigheterna ska göra varje år i samband med sin redovisning av kompetensförsörjning m.m. till regeringen och
- kunna användas som utgångspunkt vid lönekartläggning enligt metodstödet BESTA-vägen (Partsrådets webbplats).
BESTA har utvecklats partsgemensamt av Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko.
Att klassificera i BESTA
För att kunna klassificera i BESTA krävs, förutom kunskap om systemet, god kännedom om de faktiska arbetsuppgifterna i de befattningar som ska klassificeras. Det underlättar om man klassificerar alla likartade befattningar på myndigheten samtidigt. Man kan då göra relativa jämförelser mellan dessa befattningar och bedöma om arbetsuppgifterna för någon befattning avviker jämfört med de övriga.
Vad ska klassificeras?
Det är bara de faktiska arbetsuppgifterna som utförs i en befattning som ska ligga till grund för klassificeringen. Hänsyn ska inte tas till andra uppgifter som till exempel individens skicklighet och resultat, utbildningsbakgrund, titlar och tjänstebenämningar.
I samband med val av grupperingsnivå för medarbetare är det extra viktigt att tänka på att det är arbetsuppgifterna som klassificeras och inte individens resultat eller yttre omständigheter. Bilden tydliggör vad som ska klassificeras samt vilka områden som inte ska tas hänsyn till vid klassificering i BESTA.
Vilka befattningar ska klassificeras?
I princip ska samtliga befattningar som ingår i lönestatistiken klassificeras. Vid klassificering ska en helhetsbedömning göras av de sammanlagda arbetskrav som ställs på de faktiska arbetsuppgifterna som utgör befattningen. De aktuella arbetsuppgifterna behöver inte utföras vid själva klassificeringstillfället, utan kan vara koncentrerade till en viss period under året, till exempel bokslutsarbete eller annat säsongsbetonat arbete.
Tillfälliga variationer i arbetsuppgifterna ska inte klassificeras. Arbetsområde och grupperingsnivå som bäst stämmer överens med arbetsuppgifternas huvudsakliga innehåll ska väljas. Om befattningen innehåller arbetsuppgifter som faller inom flera olika arbetsområden används det arbetsområde och den grupperingsnivå som tidsmässigt dominerar. Undantag från denna regel måste ibland göras då det är uppenbart att befattningen har kommit till för att en viss arbetsuppgift ska utföras. Den får då styra vilket arbetsområde och vilken grupperingsnivå som ska väljas.
Tre grupper av befattningar ingår i lönestatistikunderlaget, men används inte som material vid analys. Dock behöver dessa tre grupper kunna särskiljas och därför används nedanstående specialkoder.
100000000 Myndighetschefer, eller motsvarande. Gäller även till exempel överdirektörer anställda genom beslut av regeringen, länsråd som är ställföreträdare för landshövdingen samt riksåklagare.
800000000 Befattningar som för tillfället inte är meningsfulla att klassificera. Här klassificeras också arbetsuppgifter där medarbetaren är tjänstledig en längre period. Det gäller också medarbetare som till övervägande del är tjänstlediga för att utföra fackliga uppdrag.
900000000 Arbete som det inte finns någon lämplig BESTA-kod för.
Vilka befattningar ska inte klassificeras?
Eftersom syftet med BESTA är att ta fram lönestatistik behöver befattningar som är vakanta och obemannade inte klassificeras. Tillfälliga anställningar som varar mindre än 3 månader behöver inte heller klassificeras.
När görs klassificeringen?
Eftersom arbetsuppgifternas innehåll förändras med tiden är arbetet med BESTA-klassificeringen ett ständigt pågående arbete. Löpande måste nyanställda individer och individer som byter befattning få korrekt BESTA-klassificering.
Genomförs större förändringar i verksamhetens organisation ska klassificeringarna ses över. Dessutom kan en större översyn av BESTA-klassificering behöva göras i samband med att en lönekartläggning ska genomföras i enlighet med BESTA-vägen, ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män.
Metodstödet BESTA-vägen (Partsrådets webbplats)
All översyn av BESTA-klassificeringen på myndigheten bör göras klar före det datum, i mars respektive september, då lönestatistiken samlas in.